”Förstahandsvalet för en duktig flicka”

Från att ha varit populär på 60-talet, då receptarieutbildningen enligt en av paneldeltagarna på Apotekarsocietetens och Uppsala universitets Almedalsseminarium var ”förstahandsvalet för en duktig flicka”, har intresset och statusen sjunkit. Att söka receptarieprogrammet innebär idag en garanti att bli antagen. Under seminariet diskuterades orsaker och åtgärder tillsammans med paneldeltagare och publik.

”Behövs receptarier? Universitetet slår larm om bristande söktryck” var den tillspetsade rubriken på seminariet arrangerat av Apotekarsocieteten och Uppsala universitet. Erika Larsson, moderator, inledde med att konstatera att receptarier definitivt behövs på apotek idag, men att det kan se annorlunda i framtiden och fick medhåll av hela panelen. Om Sverige kommer följa i samma spår som andra länder, där apoteken integreras mer i primärvården kommer farmaceuter att behövas även framöver. Men om det är just receptariernas kompetens som kommer att efterfrågas, var ämnet för dagen för panelen.

Många vill egentligen bli apotekare

Anja Sandström, prodekan vid Farmaceutiska fakulteten vid Uppsala universitet, delade några fakta om receptarieutbildningen, som finns på fem platser i landet idag, som en grund för diskussionen. Utbildningarna ser lite olika ut, vissa erbjuder till exempel distansutbildning, men generellt har de endast en sökande per plats eller färre. Förstahandsval är receptarieutbildningen endast för ett fåtal av studenterna och majoriteten av studenterna vill egentligen bli apotekare, berättade Anja Sandström.

Lägst examensfrekvens

Receptarieutbildningen har den lägsta examensfrekvensen av alla legitimationsutbildningar inom hälso- och sjukvård och även det lägsta meritvärdet. En dyster bild målades upp där antalet sysselsatta receptarier har minskat kraftigt de senaste 15–20 åren. Behovet av receptarier idag matchar alltså inte intresset bland studenter. Förklaringarna till det kan vara flera, trodde paneldeltagarna. Det handlar både om kännedom om namnet, synligheten, och om att yrkesrollen har förändrats. Å ena sidan vittnade flera under panelsamtalet om att receptarie är ett stimulerande och fantastiskt jobb där mötet med människor står i fokus. Men det fanns också paneldeltagare som menade att utbildningen inte riktigt speglar jobbet som väntar efter examen och att många är missnöjda med arbetsmiljön. Arbetsuppgifterna på apotek har givetvis förändrats mycket i takt med att läkemedelstillverkningen har industrialiserats. 2000-talet har också inneburit en snabb utveckling med omreglering av apoteksmarknaden, ökade öppettider och stor tillväxt inom e-handeln, bland annat.

Vad ska vi ha apotek till i framtiden?

Nyckeln kan kanske vara att förändra rollen och arbetsuppgifterna ytterligare? Johan Wallér, Sveriges Apoteksförening, resonerade vidare om behovet av receptarier idag och i framtiden:

─  Svaret beror på vad vi ska ha apotek till i framtiden. Om det handlar om distribution, kan detta till stor del ersättas av teknik. Men om det handlar om att skapa ett värde utöver det, då behövs farmaceuterna verkligen.

Även Monika Magnusson på Apotek Hjärtat menade att rollen kan se annorlunda ut:

─ Närheten till människors vardag kan utveckla apoteken och farmaceuternas roll, fördjupa det vi gör idag och närma oss vården. Samtidigt känner vi oss bakbundna av ett regelverk som begränsar.

Utveckla i relation till vården

Louise Skalin, Apoteket AB, föreslog att receptarier kanske i framtiden mer ska stå för basuppgifter, medan apotekare tar hand om nya uppdrag som tillkommer. Johan Wallér, Sveriges Apoteksförening påpekade att i Storbritannien där samarbetet med vården är utvecklat utför apotekare tjänster i programmet som kallas Pharmacy first, medan apotekstekniker deltar i receptexpeditioner. Panelen resonerade om att det blir naturligt att utveckla de befintliga rollerna om apoteken blir en förlängning av vården, särskilt när tillgängligheten till vården sjunker och kunderna kräver mer.

Trivas med att jobba på apotek

Agnieszka Madej, Sveriges Farmaceuter, framhöll att till exempel ett brett farmaceutsortiment kan locka till ett arbete när receptarier i högre utsträckning skulle få nyttja sin kompetens på apotek, men att det är svårt att attrahera personal på grund av arbetsmiljön. Lina Nordqvist, riksdagsledamot (L), hakade på resonemanget och ställde frågan om vem som i framtiden ska trivas med att jobba på apotek? Hon menade att det finns mycket att arbeta med för att bygga ut relationen till vården, att koppla ihop vård och egenvård. Då blir det viktigt att lägga upp utbildningen så att den speglar det man lär sig och gör i yrket.

Synlighet och kännedom måste öka

Redan idag finns specialiseringskurser på receptarieutbildningarna och Ulrika Westerlund, riksdagsledamot (MP), poängterade att det finns flera initiativ som kan leda till en breddning av receptarierollen men att yrkesrollen måste bli mer attraktiv samtidigt som synlighet och kännedom måste öka. Med föräldrar som är apotekare respektive receptarie reflekterade hon:

─ På 60-talet var receptarieyrket ett självklart val för ”duktiga flickor” med garanterat jobb och en utbildning som inte var för lång.

Numera är receptarieprogrammet en treårig utbildning från att tidigare har varit tvåårig. Panelen diskuterade om synen på yrket kanske kräver ett namnbyte? Uppsala Universitet överväger också att förändra behörighetskraven och öppna upp för dem som inte har så mycket naturvetenskapliga ämnen i sin utbildning, vilket Sveriges Apoteksförening stödjer. Lina Nordqvist instämde i att motivation är viktigare än grundkunskaper, och att det därför är relevant att se över behörighetskraven.

Något klockrent namnförslag kunde panelen inte enas om men de verkade eniga om att det krävs förändringar på flera plan för att arbete på apotek ska bli mer attraktivt och att samskapande med medarbetare och andra professioner är viktigt.