Karin Meyer lyfter tre frågor som viktiga för life science i Sverige
Idag den 23 november har Forska!Sverige vid ett seminarium tillsammans med Rifo -Sällskapet riksdagsledamöter och forskare haft en uppföljning av de 14 åtgärdsförslagen i ”Agenda för hälsa och välstånd” som presenterades i maj 2015. Apotekarsocieteten är en av medlemmarna i projektet och föreningens VD Karin Meyer gör följande kommentarer till vad Apotekarsocieteten tycker är viktigt för ett bra life scienceklimatet i Sverige
Det är framförallt tre frågor som hon lyfter:
Investeringar i forskning och utveckling
Det vi hoppas på i den kommande forskningspropositionen är en höjning av anslagen till grundforskning på våra svenska universitet. En stark grundforskning är en viktig bas för att vara en kunskapsnation. Med denna bas som grund är det möjligt att bana väg för tvärvetenskaplig forskning som blir allt viktigare inom life science sektorn. Det vi menar att det är inte bara mellan olika organisationer utan även mellan olika discipliner som naturvetenskap, ekonomi, IT och samhällsvetenskaper. Den kommande forskningspropositionen sägs ska inkludera forskning, innovation och högre utbildning. Grundutbildningen vid universiteten är en mycket viktig bas för forskningen. I dagens Svenska Dagbladet skriver Helene Hellmark Knutssons debattartikel att det under 2017 kommer att tillsättas en utredning av universitetens finansiering. Det ska bli intressant att se när forskningspropositionen presenteras hur denna utredning kopplar till forskningspropositionen som gör anspråk på att innefatta även högre utbildning.
Vården måste få forskning och utveckling som ett mätbart uppdrag
Vården är en nyckelspelare för life science klimatet i Sverige. Det initiativ som tagits av regeringen om utvärdering av klinisk forskning inom ramen för ALF-avtalen och ackrededitering av universitessjukvård är en parameter. Än viktigare är att det positionspapper som SKL antagit kring klinisk forskning omsätts i praktiken. Forskning och utveckling inom vården har syftet dels för att vårdens egen verksamhetsutveckling men också som part för hela ekosystemet life science.
Digitalisering för att visa på nyttan med läkemedel
Digitaliseringen är den tredje frågan som är viktig för life science. Här pågår många initiativ men det är viktigt att de samverkar. Spåret digitalisering innefattar både vårdens vardag men det är också viktigt att data från denna kan användas för forskning och utveckling av nya metoder och behandlingar. Den arbetsgrupp som life science samordnaren har skapat är viktig och jag vill understryka vikten av att den gruppen ser över hela ekosystemet och tar in både vårdgivares, patienters, forskares, myndigheters och företags roller och ansvar i frågan.