Samverkan avgörande för Nationella läkemedelsstrategin

Vid uppstartsmötet för Nationella Läkemedelsstrategin, NLS, i mars presenterades den omarbetade strategin för projektet. Det finns en hög grad av uppslutning, samstämmighet, vilja och kraft att leverera i detta så viktiga projekt.

NLS vision ”rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle” stämmer väl med det som Apotekarsocieteten har i sin ändamålsparagraf; ”verka för en för individ och samhälle gynnsam utveckling och användning av läkemedel”, vilket gör det lätt att se hur just vi kan vara med och bidra i NLS.

Det är framförallt fyra aspekter jag vill lyfta.

* Samverkan. Vikten av samverkan mellan organisationer och professioner är avgörande för att uppnå de ambitiösa målsättningarna i delprojekten. Det är viktigt att NLS lägger stor vikt vid just själva nytto-aspekten och samverkan även vad gäller kostnadsperspektivet, och i mindre utsträckning arbetar efter befintliga stuprör. Kostnader på ett ställe kan ge besparing längre fram i vårdkedjan eller till och med inom andra samhällsfunktioner. Att se till helheten i vårdkedjan och samverkan mellan vårdens övergångar är viktigt för framtidens mer patientcentrerade vård.

* Patientperspektivet. Det är även positivt att patientperspektivet får mer utrymme, både generellt och i specifika projekt.

* Färre projekt kan ge mer outcome. Antalet delprojekt i NLS har minskat från 43 till 18, vilket ger förutsättningar till en ökad fokusering och möjlighet att snabbare uppnå resultat. Införandet av de tre perspektivområdena patient, innovation och e-hälsa syftar till att länka till andra strategier och satsningar utanför NLS. Detta är bra eftersom Sverige behöver en väl sammanhållen life science-strategi.

Det hade varit bra med en ännu tydligare koppling mellan NLS och den övergripande life science-strategin som regeringens samordnare arbetar med. Detta är viktigt, för innovationer/F&U inom life science-området kan bidra med mycket i projekten och målen för NLS. Det nämns som ett viktigt perspektiv, men hur det rent konkret ska genomföras och vem som ansvarar för detta är mindre tydligt.

* Långsiktig kompetensförsörjning. Det finns en tydlig koppling mellan innovationer/F&U inom life science-området och den långsiktiga kompetensutvecklingen i Sverige. Ansvaret för detta kanske inte hör hemma i NLS utan snarare på respektive organisation och aktör, men helt klart är att vi måste säkerställa att dessa båda områden ytterligare stärks och hur det konkret kan genomföras.

Nu behöver vi bedriva verkstad så vi kan få ut fler positiva exempel i likhet med det implementerade E-pedsystemet. Det viktigaste är nu att ta vara på allt det positiva i den omarbetade NLS, energin och drivkraften hos alla medverkande aktörer och att alla lyfter blicken över professionsgränser, organisationsgränser och departement och ser till hur vi kan öka tempot och bidra till ökad nytta för patient och samhälle.

Karin Meyer

Vd för Apotekarsocieteten

Fotnot: E-pedsystemet är en erfarenhets- och evidensbaserad databas för barnläkemedel.

Denna blogg har tidigare publicerats i nyhetsbreven Apoteksmarknaden och  Läkemedelsmarknaden.