Sveriges studenter – forskningens framtid
Det närmar sig tid för beslut av forskningsproposition. En ur många aspekter mycket viktig proposition som denna gång ska omfatta forskning, högre utbildning och forskningsrelaterad innovation – och ha ett tioårigt perspektiv för att uppnå en långsiktig planering. Det bådar gott! Men ju mer fakta som kommer fram kring sänkta kunskapsnivåer inom gymnasieskolan, desto mer uppenbart blir det att vi har ett bekymmersamt glapp mellan gymnasieskolan och högre utbildning – och i förlängningen även forskningen. Det börjar bli dags att lyfta denna fråga.
Samtidigt som svenska gymnasieelevers kunskapsnivåer sjunkit i internationella jämförelser har betygsnivåerna för samma elever ökat. Detta högst motsägelsefulla scenario har lett till stundtals heta debatter och som engagerat många kring varför svensk skola hamnat i detta läge och vad som bör göras.
Debatten är mer än välbehövlig, men vi behöver även en motsvarande debatt inom den högre utbildningen för det är ju där våra gymnasieelever, med de internationellt sett lägre kunskaperna, hamnar. Hur ser situationen ut för de universitet och högskolor som utexaminerar civilingenjörer, farmaceuter, läkare och andra viktiga yrkeskategorier och som gör att vår industri, akademi och offentlig sektor håller internationell klass även i framtiden?
För vissa utbildningar och lärosäten fungerar det bra, men för andra noteras att en allt större andel av lektorernas tid går till att hantera den ökande andelen studenter som har svårigheter att ta sig igenom utbildningen. Trots stora insatser leder det inom vissa områden ändå till en stor andel avhopp vilket inte kan anses bra för varken studenten eller lärosätet som till stor del erhåller anslag i förhållande till antal utexaminerade studenter. Värdefulla anslagsmedel får inte den utväxling som borde vara möjlig.
Risken är uppenbar att kraven på sikt sänks och kvaliteten därmed indirekt sjunker. Det är i sig oroväckande, och även varför den allmänna debatten har stannat vid grund- och gymnasieskolan när implikationerna är så stora i resten av kedjan.
De grundutbildade studenterna utgör rekryteringsbasen för doktorandtjänsterna, och de disputerade utgör basen för forskningen i Sverige både för industri och för akademi. Det är därför viktigt att den kommande forskningspropositionen även innehåller stöd för konkreta åtgärder till universiteten så att de har förutsättningar att examinera önskat antal studenter med bibehållen/ökad kvalitet.
Att bara invänta skolreformer räcker inte, utan bör kompletteras med åtgärder som på kortare tid kan ge effekt. Det kan röra sig om exempelvis preparandutbildningar, basår eller andra åtgärder som förbereder studenterna inför grundutbildningarna.
Denna blogg var ursprungligen publicerad på Läkemedelsvärlden.se 20161020